Känsel-receptorer och storlekar

Primära somatosensoriska barken (även huvudsakliga somatosensoriska cortex, Brodmanns area 3-1-2 alternativt känselbarken) existerar den sektion från cortex vilket främst existerar förknippad tillsammans med mottagande samt bearbetning från impulser ifrån känselreceptorer. Detta kunna exempelvis gälla taktilstimulans, känselintryck ifrån kroppens inre kroppsdel alternativt data angående fanns dem olika kroppsdelarna befinner sig inom förhållande mot varandra.

huvudsakliga somatosensoriska barken sitter inom parietallobens framkant, noggrann intill centralfåran. Angränsande områden existerar huvudsakliga motoriska barken, liksom ligger inom frontallobens bakre sektion, samt associativ somatosensorisk bark, liksom befinner sig vid andra sidan, åt nackloben mot.

Det existerar särskilda känselkroppar såsom utför för att oss äger känsel.

Den kunna liknas nära en grupp vilket löper lodrätt ifrån längsgående hjärnspringan ner mot sidofåran.

Den huvudsakliga somatosensoriska barken förmå delas upp inom fyra lodräta remsor vilket ligger intill varandra. Dessa existerar, ifrån vänster mot motsats till vänster, Brodmanns area 3a, 3b, 1 samt 2.

Dels dem snabbt adapterande receptorerna liksom registrerar tryckförändringar, FA inom (Meissner) samt FA II (Pacini samt Golgi-Mazzoni), dels långsamt adapterande.

varenda area domineras från respons mot ett viss sorts receptorer inom kroppen. Area 3a tar maximalt emot sensorisk kunskap ifrån musklerna, mot modell angående deras position samt rörelse. Area 3b representerar både långsamt samt snabbt anpassningsbara receptorer inom huden, medan area 1 främst tar emot impulser ifrån snabbt anpassningsbara hudreceptorer. inom area 2 behandlas resultat relaterad mot tryck samt kroppens leder.

När oss växer ökar istället muskelcellernas storlek.

Vidare förmå den huvudsakliga somatosensoriska barken delas upp horisontellt, inom olika delar likt bildar enstaka somatosensorisk landskapsbild. vid kartan finns kroppsdelarna representerade vid olika platser, från olika storlek. mot modell återfinns område såsom representerar beröring inom ögon samt munhåla inom den ventrala delen från den barken.

Meissners partikel, upptäckt 1853 från Georg Meissner samt Rudolf Wagner, existerar ett sorts känselreceptorer liksom består från nervändar inom huden.

Mittenpartiet tar emot resultat angående beröring inom sker samt fingrar, medan den dorsala delen från den huvudsakliga somatosensoriska barken representerar fötter. dem olika regionernas storlek varierar beroende vid den relativa känsligheten inom olika kroppsdelar, vilket blir bestämt från densiteten hos dem somatosensoriska receptorerna. Exempelvis existerar regionerna liksom representerar tungan samt fingrarna förhållandevis väldigt stora, medan regionerna liksom motsvarar bålen samt benen existerar betydligt mindre.

Nervimpulsens väg mot huvudsakliga somatosensoriska barken

[redigera | redigera wikitext]

Vid enkel kontakt alternativt tryck vid exempelvis en finger reagerar somatosensoriska receptorer inom huden. dem somatosensoriska neuronerna såsom utgör systemet på grund av tryck samt kontakt besitter relativt stora samt kraftigt myeliniseradenervtrådar. Dessa neuronerscellkroppar sitter inom dorsalrotsganglierna, medan dendriterna går ut mot känselreceptorerna inom huden, samt axonen leder informationen vidare mot ryggmärgen.

Via den dorsala kolumnen inom ryggmärgen skickas signalen vidare uppåt, mot nederdelen från hjärnstammen. Därifrån förmedlas informationen vidare, via mediala lemniscus, mot thalamus. Sista steget sker sedan då impulsen, likt alltså började inom känselreceptorer inom huden vid fingret, skickas ifrån thalamus mot huvudsakliga somatosensoriska barken. Därefter inleds informationsbearbetningen från fingerberöringen.

Detta sker tillsammans tillsammans den angränsande associativa somatosensoriska barken samt andra delar från cortex.

Symtom nära skador

[redigera | redigera wikitext]

Skador vid den huvudsakliga somatosensoriska barken existerar förknippade tillsammans ett rad allmänna nedsättningar inom känselsinnet.

Känseln registrerar intryck liksom kontakt, vibration, smärta, temperatur samt tryck.

Bland dessa kunna nämnas förhöjd smärttröskel, försämrat positionssinne samt bristande vid tryckkänslighet. en möjligt tillåtelse existerar inåtgående pares, vilket leder mot klumpiga fingerrörelser vid bas från ett avsaknad från resultat ifall fingrarnas exakta positioner. en annat modell existerar astereognosi, liksom innebär enstaka oförmåga för att uppleva igen objekt enbart tillsammans med hjälp från känseln.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Eriksson, Håkan (2001). Neuropsykologi: normalfunktion, demenser samt begränsad eller markerad av gränser hjärnskador (1. uppl.). Stockholm: Liber. sid. 40–46, 98–100. Libris8354312. ISBN 91-47-04852-2 
• Kolb, Bryan; Whishaw, Ian Q. (2009) (på engelska). Fundamentals of human neuropsychology (6.

• 

ed.). Basingstoke: Palgrave Macmillan. sid. 213–216, 386–387. Libris10631102. ISBN 9780716795865 

Mekanorecepptorer känner från stimuli utifrån, samt sedan besitter oss Proprioceptorer liksom då känner från lägen inne inom kroppen för för att behärska styra samt granska den. dem främst från dessa nämns nedan.

Kan finnas inom olika grupper Ia samt Ib samt detta är olika hastigheter samt hur snabbt dem förmå reagera.

Vikten från detta förstås när muskelspole samt Golgi senorgan (Ib) är inblandade inom reflexer, liksom oss får svårt för att styra, vilket är våra snabbaste ledning. Detta behövs för för att undvika lagg inom kroppen.

Muskelspole

Främsta arbetsuppgift för att känna från belastningen inom själva muskeln.

Består från 4-8 muskelfibrer inneslutna inom bindväv. Finns inom många muskler samt känner från sträckningen inom dem, främst inom skelettmuskulatur samt dem muskler likt besitter mer finmotorik äger fler muskelspolar. eftersom muskelspolarna måste behärska känna från spänning läka tiden, så blir "ledningen" ej lös (flaccid) utan den ligger all tiden lagom sträck samt tillgänglig för avläsning från förändringar.

Golgi senorgan

Känner från muskelspänning mellan muskler (senorna kopplar mellan två muskler) samt ligger bland kollagenfibrer på liknande sätt vilket muskelspolar.

Mer långsamt adapterande. Använder Ib fibrer.

 

Ledreceptorer

Finns runt leder samt funktion är dåligt kartlagd samt signalerar antagligen ledens position. Finns 4 olika typer.

 

Dermatomer

Ett dermatom är en område på huden liksom innerveras från enstaka särskild spinalnerv. förståelse ifall dermatom är nödvändig inom neurologin, för för att behärska spåra skador på spinalnerver genom för att undersöka hudområden på kroppen.

Det är lättast för att förstå indelningen angående man tänker sig för att oss står på samtliga fyra, vilket ett hunddjur, tummarna fram fram samt lillfinger bak.

Bra dermatomes landmärken vilket kunna artikel utmärkt för att anlända ihåg

• C4: Nyckelbenet samt bildar en halsband
• T4: Brösten, bröstvårtorna.

  (Minne: T fryst vatten 4 the råd of Nipple)

• T10: mittpunkt (umbilicus) - (Minne: 0 liknar navel T10).
• L1: Där dina speedos slutar nära magen: (Minne: L for Lifeguard)

 

 

 

Ryggmärgen

Den gråa samt vita substansen delas in inom olika delar samt Laminae är enstaka sådan, Nuclei är ett ytterligare.

Beroende på vilken Laminae oss rör oss inom, så finns olika typer från fibrer samt sinnesförmedling där.

• Smärta: 1, 2, 5
• Taktilt: 3, 4, 5
• Proprioception: 7

 

 

Sensitering

Anpassning efter smärta, även kallat Hyperalgesia är enstaka typ från skydd för för att undvika saker såsom är skadliga för kroppen.

Genom för att fortsätta trigga ett viss smärtsignalering så kommer smärtan för att successiv öka, fast för att själva ursprungsstimuli ej ökat. modell när man bränner sig inom solen.

Detta inom sin tur förmå göra för att Substans P frisätts samt åter igen ökar detta inflammatoriska svaret. Opiater samt Endorfin dämpar inom sin tur Substans P.

Det vilket händer är för att kroppen t.ex.

frigör signalsubstans såsom ökar känsligheten samt aktiverar aktionspotentialer. Dessa förmå uppstå genom inflamation samt triggar cociceptorerna. Exempel: 

• Histamin
• Brandykinin
• Serotonin 

 

Perifier Sensitering

Hyperalgesi: Ute inom kroppen liksom t.ex. nära inflammation ökar känsligheten då signalsubstanser (som nämnda ovan) utsöndras. Fördelen är för att nära större smärta minskar användandet det skadade området och gör oss mer medvetna ifall för att detta behöver läka.

Central Sensitering

Allodyni: Beror på ökad känslighet från second beställning nervcell på bas från first beställning nueron äger stimulerat.

Är dessutom first beställning enstaka mekano samt second beställning nociceptiv, är kapabel detta gör för att icke smärtsam beröring förmå kännas likt smärta, eftersom något vilket normalt ej skulle leda mot vidare ledning från signalen, för tillfället gör det. 

Wind-up fenomen:  Flera små, upprepade stimuleringar leder mot smärta, såsom plats för sig ej skulle göra det.

Beror på för att summering från synaptiska potentialer vilket ej helt hinner återställa sig tills nästa stimuli kommer in.

 

Smärttyper

Smärttyper

• Kutan - Huden
• Viceral - Inre organ
• Neurogen - Skada/tryck på nerv (central alternativt perifier)
• Nociceptiv - Vävnad
• Idiopatisk - Ej kartlagd smärta
• Psykogen - Från psykiska bekymmer (t.ex.

  depression)

• Fantom - Från amputerad kroppsdel, signaler från återstående delar uppfattas från CNS
• Refererad - Smärta från inre kroppsdel refereras mot känsel ut inom huden. Ofta inom identisk Dermatom samt modell är hjärtinfarkt som känns inom armen.

Neuropatisk smärta Kan bero på många saker, som:

• Skada på nervceller
• MS
• Bältros
• Stroke
• Diabetes

Det är då svårt för att behandla samt risken är för att smärtan är stark samt långvarigt, samt förvärras då patienten är inom riskgrupp för nedstämdhet (som förstärker smärtupplevelsen).

Man är kapabel dämpa smärta genom för att hjärnan stimulerar dem nedåtgående banorna samt hämmar smärtsignalering (inhibering).

Detta görs via PAG (Periaqueductal gray). Elektrisk stimulering från dessa område hos möss lindrade smärta samt den mätbara aktiviteten inom dorsalhornet hos nociceptiva neuronen. PAG reglerar handling inom flera delar från hjärnstammen. Receptorer liksom involveras inom PAG är sådana likt reagerar på opiater, fast kroppseget: Endofin, Enefaliner, Dynofiner.

Vid fantomsmärtor upplevs smärta inom kroppsdelar såsom ej finns kvar samt utöver detta förmå delar från hjärnbarken likt plats kopplade mot dessa (numera försvunna) delar tas över från närliggande strukturer.

Därför förmå Beröring från ansikte kännas inom armen.

 

Smärta samt temperatur

Man kallar perception från smärta för nociception samt går beneath egna banor istället för beneath dem sensoriska. 

Cellkropparna finns inom dorsalrotshornet inom ryggmärgen (precis likt övriga) samt besitter lätt myelinerade fria nervändar samt ger därför ett något långsammare signal.

 

• Mekanosensetiva (A-delta fibrer)
  • Skarp samt snabb smärta, enkelt för att lokalisera samt kopplar angående inom Lamina 1 samt 5 inom dorsalroten.
  • Mekanisk Smärtstimuli
• Mekanotermiska (A-delta fibrer)
  • Skarp samt snabb smärta liksom enkelt lokaliseras.
  • Mekanisk samt termisk smärtstimuli
• Polymodala (C-fibrer)
  • Är omyelinerade samt långsamma, därför ger detta enstaka molnande smärta vilket dröjer.
  • Mekanisk terminsk samt kemisk stimuli

 

	Mekanisk	Termisk	Kemisk
Mekanosensitiva	x
Mekanotermiska	x	x
Polymodala	x	x	x

 

En ytterligare nödvändig skillnad är mot känseln är för att dem receptiva fälten är stora för smärta, inom varenda nivåer (periferin, thalmatiskt samt kortikalt), vilket indikerar på för att informationen angående för att detta gör ont snarare än noggrant plats är viktigare. 

• A-fibrer ger kraftfull snabb smärta (sticker tillsammans nål)
• C-fibrer kommer långsammare samt molnande (slår inom tån)

Transient Receptor Potential - kanaler (TRP) sensorer såsom känner från temperaturintervall, finns

•  TRPV1 (A samt C fibrer)
• Måttlig hetta  (45C)
• Capsaicin
• TRPV2
• Högre värme (52C)

Resultatet från smärtan är dels den stimuli vilket kommer in inom PNS samt den bearbetning likt sker inom CNS.

Därför är smärta väldigt personligt, beroende på hur oss hanterar detta. detta är helt enkelt ej hur man besitter detta, utan på hur man tar det! 

 

Thalamus

Sensoriken från kroppen rör sig varenda mot Thalamus. 

Ventral Posterior Lateral (VPL)
Tar emot signaler från dorsal column - mediala lemniska vägen.
Kroppen samt främre delen från ansiktet.

 

Ventral Posterior Medial (VPM)
Signaler från kranialnerv 5 (trigeminal)

 

Somatosensoriska Cortex

Signalerna går mot Primära somatosensoriska cortext, vilket är inom Gyrus Postcentralis inom Parietalloben.

Inkluderas 4 Brodmann områden (1, 2, 3a,3b)

• Kutan Stimuli (hud): 1 , 2och 3b - 
• Proprioception: 2, 3a
• Taktil: 2

Sensoriska gyrusen är sedan uppdelad segmentvis så för att varenda kroppsdel styrs från varenda dem typerna.

Den huvudsakliga somatosensoriska barken förmå delas upp inom fyra lodräta remsor såsom ligger intill varandra.

småväxt är representationsfigur tillsammans med storleken baserad på vår känslighet. Detta är indikator på för att tätare receptorer ute perifert kräver ställe område inom cortex.

Utöver själva denna uppdelning så ligger nervcellerna tillsammans olika djup. dem olika djupen står sedan för överföring tillsammans med olika delar.

• 2-3: mot andra delar från cortex areaor (area 1 samt 2, SII)
• 4: Från tahalmus
• 5: Subcorticala strukturer
• 6: mot Thalamus

 

Nervbanor

Det finns olika typer från nervbanor samt dessa korsar över på olika ställen samt går mot olika delar från hjärnan.

Detta innebär för att skador på ryggen ej nödvändigtvis klipper all förbindelse mellan övre samt nedre delen från kroppen, utan snarare begränsar vissa funktioner. 

• First-order nervcell är dem vilket tar emot stimuli
• Second order nervcell är dem liksom man kopplar över till
• Third-order nervcell är kapabel artikel enstaka tredjeplats överkoppling (t.ex.

  Thalamus mot Cortex)

 

Olika banor

• Dorsal Column Media-lamina (Posterior Column)
  • Nociceptiv/Mekano
  • Följer upp i Fasiculus Gracalis (undre/ben) och Fasiculus Cuneatus (övre/arm) områdena
  • Kopplar över inom Nucleus Gracalis(undre) och Cuneatus (övre)
  • Korsar över
  • Upp mot Thalamus VPL
• Spinothalmatic vägen (Anterolateral)
  • Smärta
  • Korsar över direkt inom identisk nivå såsom stimuli
  • Fungerar identisk för grabb (över) samt ben (under)
  • Går upp mot Thalamus VPL
• Spinocerrebellära vägen (Ipsilateralt)
  • För Proprioception. 
  • Samma blad likt stimuli
  • Följer bota vägen upp mot Cerebellum
  • Stannar där, enda såsom ej går mot Cortex.
• Trigeminothalmatiska  banan
  • Smärta, proprioception, känsel inom ansiktet. 
  • Finns två banor.
    
    • Ena går in direkt inom PONS
    • Anda går först ner mot Medulla samt sedan upp.
  • Fortsätter sedan genom Thalamus VPM

 

 

 

Övrigt

Övningsfrågor samt test hittar ni här

 

Förklarande videos