Receptor funktion
Tyrosinkinasreceptor funktion samt formulering hos unge tillsammans autoimmuna sjukdomar- nya behandingsmöjligheter?
Information
Medel söks från
Kliniskt forskningsprojekt på grund av ST-läkare nära Landstinget inom ÖstergötlandÄmnesområde
Mikrobiologi, läran om immunsystemet samt infektionssjukdomarSammanfattning från projektet
Bakgrund
Tyrosin kinas receptor (TKR) existerar transmembranprotein, vilket överför signaler ifrån den extracellulära omgivningen mot cytoplasman samt kärnan.
vid detta sätt kunna TKR reglera normala cellulära processer liksom överlevnad, tillväxt samt differentiering. Onormal TKR handling besitter tidigare varit associerad tillsammans med cancerutveckling. vid senare tid besitter TKR roll inom autoimmuna sjukdomar poängterats.
TKR existerar uppdelade inom 20 olika grupper beroende vid aminosyrosekvens samt strukturella likheter.
TAM släkt existerar enstaka team TKR såsom inkluderar receptorerna Tyro-3, Axl samt Mer, dessa binder mot liganderna Gas6 samt protein S.
TAM besitter ett betydelsefull roll inom regleringen från makrofager samt NK cellers differentiering. TAM-systemet agerar ett betydelsefull roll inom tillväxt samt reglering från autoimmuna sjukdomar.
Studier äger demonstrerat för att råttor liksom saknar TAM receptorer utvecklar autoimmuna sjukdomar. Man äger även demonstrerat för att koncentrationen från Gas6 samt AxL receptorer korrelerar tillsammans inflammation. Hos SLE patienter observeras stigande koncentration från Gas 6 samt Axl inom plasma nära sjukdomsskov. Hos överviktiga unge korrelerade Gas6/TAM tillsammans tillväxt från insulinresistens.
roder 1 tillhör enstaka ytterligare team från tyrosin kinasreceptorer (TKR).
ROR1 uttrycks inom embryogenesen samt existerar bland annat involverad inom utvecklingen från nervceller, lungor samt benvävnad dock uttrycks ej hos friska individer efter embryogenesen. ratt 1 existerar en stabilt protein såsom formulering inom flertal arter. ratt 1 existerar involverad inom differentiering samt prolifering från celler.
Studier äger demonstrerat för att ratt 1 uttrycks inom flertal maligna tumörer såsom CLL, ALL samt prostatacancer (4). ROR1 roll inom autoimmuna sjukdomar existerar ännu ej fastställd.
Syfte
Syftet tillsammans studien existerar för att karakterisera funktion samt formulering från tyrosinkinas receptorerna (TKR) tillhörande Tam familjen (Tyro-3, Axl, Mer) samt roder 1 vid B-celler hos unge tillsammans autoimmuna sjukdomar vilket diabetes typ inom samt reumatid artrit.
Resultaten kommer för att ge ett ökad medvetande till TKRs roll till uppkomsten från diabetes samt reumatid artrit hos unge. Då detta finns flertal medicin mot TKR kommer våra effekt för att behärska bidra mot nya behandlingsstrategier på grund av dessa grupper.
Metod
Patientgrupp: 30 patienter inom åldrarna 2-18 tid tillsammans med diabetes typ inom alternativt reumatid artrit kommer för att användas.
20 ml blod kommer för att tas inom samband tillsammans med intag vid sektion alternativt reception. nästa kommer för att analyseras:
I.Uttryck från Axl, Tyr-3, Mer samt styra 1 hos B-celler
till för att analysera Tam familjens funktion, handling samt signaleringsvägar, kommer oss för att rena fram B-celler ifrån patienter. Serum kommer för att sparas. formulering från Axl, Tyr-3, Mer-l samt styra 1 kommer för att analyseras tillsammans flödescytometri (ytreceptorer), Western blot (intracellulära uttryck) samt PCR (genuttryck).
oss kommer även för att analysera om dessa receptorer existerar inom fosforylerad (aktiv) alternativt icke-fosforylerad (inaktiv) form eller gestalt tillsammans hjälp från ELISA.
II.Signalvägar relaterad mot TAM famijen samt roder 1 hos B-celler
Signalvägar såsom existerar involverade inom TAM familjen samt roder 1 vilket PI3K samt Wnt kommer därefter för att analyseras tillsammans med western Blot samt PCR
Prel Resultat
Prel effekt ifrån 1 nydebuterad diabetes patient (pilotstudie) visar för att B-celler ifrån denna uttrycker roder 1.
formulering från Tam familjen existerar ännu ej utredd.
Betydelse
Studien kommer för att ge oss enstaka ökad medvetande ovan mekanismer vilket bidrar mot autoimmuna sjukdomar hos små människor tillsammans med betoning vid diabetes samt reumatisk sjukdom. Dessa kunskaper kommer för att behärska användas på grund av nya diagnostiska markörer, tex för att behärska tillsammans med hjälp från en blodprov för att titta vilka unge vilket besitter enstaka fara för att förbättra diabetes.
Samt för att behärska utveckla behandlingen från diabetes samt reumatiska sjukdomar.
detta finns en flertal TKR hämmande mediciner ute vid marknaden samt flertal Dessa äger tidigare bland annat använts på grund av för att hämma celler nära leukemier. nära positiv utfall öppnar sig nya behandlingsmöjligheter till ungar tillsammans med typ 1 diabetes samt reumatisk sjukdom.
Detta kommer för att ge upphov mot förbättrad diagnostik samt behandling.
Doktorandanmäld
JaNej
Halvtidskontroll
JaNej
Disputerad
JaNej
Docent
JaNej
Forskningsmeriter
Publikationslista existerar inlagd/uppdaterad inom ansökningssystemets personkort
JaNej
Forskningsmeriter (beskriv denna plats eventuella tidigare forskningserfarenheter samt relevanta utbildningsmoment, utmärkelser m m)
Jag disputerde inom Klinisk läran om immunsystemet samt Transfusionsmedicin vid Karolinska.Flyttade ned mot Linköping till 18 månaders sedan. Håller idag vid för att etablera ett personlig forskargrupg tillsammans inriktning vid autoimmuna sjukdomar hos små människor.
I cellmembranet finns även därför kallade receptorer liksom tar emot nödvändig upplysning mot cellens inre.Planerar för att ta min docentur nom dem närmaste 2 åren.
Decision date: 2015-05-19
Receptor
Receptor existerar inom cellbiologin ett sektion från cellen likt äger mot funktion för att fånga upp samt vidarebefordra signaler (retningar) inom mot modell ett nervcells omgivning. kvantiteten receptorer från ett viss typ existerar delvis ärftligt, dock påverkas även från yttre omständigheter.
Receptorer binder tre stora grupper nämligen signalsubstanser, steroider samt peptider mot sig, dock detta finns även receptorer till mot modell virus,[1]doftmolekyler,[2] samt sköldkörtelhormoner.
Receptorer existerar proteinmolekyler såsom kunna binda enstaka mindre molekyl (ligand) samt vilket svar vid detta överföra någon form eller gestalt från meddelande mot cellens inre.
Detta förmå ske vid olika sätt, ofta genom för att stimulera produktionen från sekundära budbärarmolekyler (till modell cykliskt AMP, cAMP). Resultatet från signaleringen beror vid vilken receptortyp likt aktiveras, samt vilken ligand liksom bundit. dem flesta receptorer existerar många specifika på grund av vilken ligand dem förmå binda, mot modell kunna insulinreceptorn ej binda någon ytterligare ligand än just insulin.
Receptorernas handling förmå förändras mot resultat från den synaptiska plasticiteten alternativt från receptoraktivitetsmodifierande proteiner.[3]
Typer från receptorer
[redigera | redigera wikitext]Receptorer förmå antingen artikel transmembranproteiner vilket spänner genom plasmamembranet ifrån cellytan, alternativt fria nukleära hormonreceptorer (kärnreceptorer).
Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa numeriskt värde huvudtyper ligger inom för att transmembrana receptorer endast binder vattenlösliga ligander, medan ett hormonreceptor oftast binder fettlösliga steroidhormoner.
Aktiveringen från enstaka transmembran receptor skiljer sig åt mellan olika typer, dock inom regel kommer liganden för att alstra enstaka strukturförändring inom receptorn vilket fortplantar sig genom molekylen mot den intracellulära sidan.
Intracellulärt fortplantas signalen ofta via således kallade sekundära budbärare (till modell cykliskt AMP alternativt kalciumjoner, såsom inom sin tur kunna binda mot en kinas).
Transmembrana receptorer är kapabel indelas ytterligare inom numeriskt värde typer, jonotropiska samt metabotropiska, likt inom sin tur förmå indelas vidare efter vilken ligand dem binder.
Jonotropiska receptorer
[redigera | redigera wikitext]En jonotropisk receptor består dels från enstaka sektion var molekyler från ett speciell signalsubstans är kapabel fästa samt enstaka sektion liksom fungerar likt enstaka kanal vilket är kapabel öppnas samt släppa in joner in inom neuronen.
För för att behärska analysera receptorer behövs specifika molekyler såsom binder mot ett viss receptor samt ingen annan.Dessa joner ändrar spänningsnivån inom neuronen samt vid detta sätt kunna enstaka aktionspotential startas alternativt hindras ifrån för att startas.
Exempel vid jonotropiska receptorer: subtyp (ligand)
Metabotropiska receptorer
[redigera | redigera wikitext]En metabotropisk receptor besitter ingen kanal på grund av för att släppa in joner utan kunna påverka något som ligger nära eller är i närheten jonkanaler alternativt påverka neuronens metaboliska handling.
Mottagare.vid identisk sätt liksom enstaka jonotropisk receptor påverkas från signalsubstanser liksom fäster vid den aktiveras även enstaka metabotropisk receptor från signalsubstanser. nära aktivering förmå ett från numeriskt värde saker inträffa:
- Ett meddelandeprotein frigörs samt fäster vid ett något som ligger nära eller är i närheten jonkanal samt öppnar alternativt stänger denna.
- Ett meddelandeprotein frigörs samt binder mot en enzym liksom då inom sin tur påverkar antingen enstaka något som ligger nära eller är i närheten jonkanal alternativt aktiverar DNA inom cellen likt startar tillverkning från en protein.
G-protein-kopplade receptorer
- Angiotensinreceptor (angiotensin)
- Cannabinoidreceptorer: CBR1, CBR2 (cannabis, endocannabinoider)
- Dopaminreceptorer: D1, D2A, D2B, D3, D4, D5 (dopamin)
- GABA-receptorer: GABA-B (GABA)
- Histaminreceptor (histamin)
- Muskarinerga acetylkolinreceptorer (acetylkolin, muskarin)
- Opioidreceptorer: mu, kappa (morfin, endorfin)
- Serotoninreceptorer: (serotonin)
Cellgrupper såsom fungerar liksom receptorer
[redigera | redigera wikitext]Ibland används även termen receptor angående cellgrupper vilket tillsammans bildar enstaka operativ avdelning liksom besitter förmågan för att reagera vid stimuli.
modell vid liknande funktionella cellgrupper existerar chemoreceptorer, osmoreceptorer, baroreceptorer dock även känselreceptorer inom huden.